Uppsala:2030 den 27 augusti 2020
Så vad hände på Vår hållbara framtid Uppsala:2030 den 27/8?
De stora höjdpunkterna var så klart Anna Ljung som berättade om hur företag bör ta sitt samhällsansvar. Katarina Blomkvist som berättade om hur man jobbar med hållbara innovationer inom organisationer, det hon kallar intraprenörskap och sist men långt ifrån minst Lovisa Svarvare som visade hur Sandvik Coromant skapat en egen hållbarhetsprocess som de kallar Grön fabrik.
Utöver det hade vi fantastiska runda-bords-samtal både på zoom och på Slottet, en spaning från UNT med Kalle Sandhammar och Tomas Stavbom från Handelskammaren och jag, Pia Anderson, höll ihop programmet.
Det var verkligen en inspirerande och kreativ morgon den 27/8 då vi körde Vår hållbara framtid Uppsala:2030 som ett hybrid möte. Vi hade drygt 30 deltagare på Slottet och drygt 20 deltagare på zoom. Samtidigt! Det var med skräckblandad förtjusning vi startade den morgonen, men det gick verkligen över förväntan. Många av deltagarna via zoom uppskattade hur tekniken fungerade samt att vi lyckades ordna runda-bords-samtal via break-out-rooms i zoom.
Anna Ljung som forskat på företags klimatledarskap berättade att hundra av de största företagen i världen står för 70% av planetens koldioxidutsläpp. H&M, LM Ericsson och Electrolux släpper globalt ut mer koldioxid än Sverige som land. Om SSAB, LKAB och Vattenfall lyckas med att göra deras produktion fossilfri försvinner 10% av Sveriges koldioxidutsläpp.
Företagen har en stor roll och kan göra en stor skillnad, samtidigt är Parisavtalet undertecknat av nationer och inte av de företag. Men det är företagen som äger de stora tekniska lösningarna.
Klimatledarskap handlar om hur vi samarbetar på tvärs genom branscher och olika slags organisationer, både från offentlig sektor, näringslivet, universiteten och icke-vinstdrivande organisationer.
I det samarbetet är legitimitet centralt berättar Anna. Förtroendet mellan aktörerna som ska samarbeta är viktigt och här kan företagen ha en rejäl uppförsbacke då många uppfattar företagare som vinstdrivande bovar.
Samarbetet handlar om att lokala, småföretagare med smarta idéer kan få hjälp av de större företagen som har upparbetade nätverk och värdekedjor som sträcker sig över nationsgränser.
Vi behöver samarbeta på tvärs genom branscher för att hitta ny kompetens via nätverk och relationer, med kunder och leverantörer med förtroende för varandra.
Katarina Blomkvist docent vid Uppsala Universitet har forskat på intraprenörskap. Intraprenörskap är det bästa av två världar berättar hon, tänk dig start-ups med nya idéer och glöd i etablerade företag med resurser, kunskap och marknadskanaler.
Tänk er att varje arbetsplats kryllar av uppfinnare som är fyllda med kreativitet, snabbhet och flexibilitet, med en glöd som gör att det bubblar av nya spännande produkter, tjänster, organisatoriska förändringar som alla är digitala och hållbara, som företaget lägger i sin skattkista och låter de idéer som har bäst möjligheter förädlas.
Vilket företag vill inte ha det på det viset?
Det finns knappar och spakar för att skapa ett större intraprenörskap på sitt företag. Intraprenörskapskompassen berättar att det endast är 23% av den förnyelse som sker i svenska företag som är grön. Här finns det mycket kvar att göra!
Nästan inga medarbetare rapporterar att de går till jobbet med en tanke på att de ska vara med och utveckla verksamheten. De nya idéerna kommer idag från kunder och leverantörer.
De som driver hållbar affärsutveckling är inte mer oroliga för framtiden än andra, snarare tvärtom. De företag som har ett grönt intraprenörskap har en stark framtidstro och en egen tro på att man kan förändra.
Vad skapar då ett grönt intraprenörskap?
Ledningen och styrelsen är så klart viktig. Styrelsen anser sig själva ha ett stort ansvar för företagets omställlning, både digitalt, kompetensmässig och vad gäller hållbarhet, men på den här listan ligger hållbarhet på sjunde plats. Styrelsen ser inte några motsättningar mellan innovation och hållbarhet, de ser heller inte någon motsättning mellan lönsamhet och hållbarhet. Det finns egentligen ingenting som hindrar styrelsen för att jobba med hållbar affärsutveckling, men få har gjort en systematisk analys av företagets värdekedja. Få tar upp hållbar utveckling i styrelserummet.
Hållbar utveckling består av två delar, de ena delen handlar om effektivisering och den andra handlar om att skapa nya värden för företaget. Styrelsen kopplar inte värdeskpande med hållbarhet. Få styrelser har satt upp miljömål och utbildning i hållbarhet för företaget.
Min analys efter att ha lyssnat på Anna och Katarina är att företagen saknar kunskap om hållbar affärsutveckling på alla nivåer; styrelse, ledning och medarbetare. Med rätt kunskap kan företagen samarbeta med samhället och skapa gröna innovationer i ett gemensamt syfte att nå de globala hållbarhetsmålen.
Sandvik Coromant lyser av grönt intraprenörskap och klimatledarskap! Lovisa Svarvare berättar hur hon skapat deras systematiska hållbarhetsarbete, Grön fabrik. De har tagit avstamp i de globala hållbarhetsmålen och i sin vision, utifrån visionen och de sju globala mål som de valt ut, utifrån sin kärnverksamhet, har de kartlagt sin egen interna värdekedja och de områden de behöver jobba med.
De har sedan brytit ned områdena Hälsa/säkerhet, Resurser, Arbetsmiljö, Avfall/utsläpp, Byggnader och Infrastruktur samt Produktion. Dessa områden har i sin tur undermål. Allt detta redovisas sedan i ett självvärderande verktyg från rött till grönt som visar hur arbetet framskrider.
Vi hade en fantastisk morgon den 27/8 ! Hoppas du vill vara en del av oss den 23/10. Du kan anmäla dig på www.uppsala2030.com
Varmt välkommen:-)